lucia
Trevliga sammankomster är verkligen inte min specialitet, det blir glasklart en dag som denna.
Lusse på dagis;
* tio-tolv utklädda barn mellan ett och två år gamla
* mammor & pappor & syskon (och i vissa fall även mormor/farmor/fastrar) till varje unge
* fröknar som försöker skapa stämning
* levande ljus på lagom höjd att fjutta eld på mammornas hår
* fotoblixtrar som lyser upp lokalen som värsta krigsskådeplats
* glitter som sticks
* någon som spiller saft över farmors klänning
* 2/3 av alla ungar grinar
* ALLA småsyskon ylar
* presenter som ska överlämnas med långa, tillhörande tacktal
* halvskum mysbelysning som gör att ingen ser något förutom sin egen unge
För mig är detta ett skräckscenario men det verkar som om alla andra tycker det är hur trevligt som helst.
LillStumpan var en av de få ungar som inte bröt ihop – hon stod rakryggad och sjöng sina sånger trots kaoset runt ikring och mammas & pappas alltmer ansträngda leenden.
Jösses.
Men nu är DET avklarat, nu väntar eftermiddagens övning med i brorsan b´s skola. Tack & lov har brorsan g´s skola inget där föräldrar förväntas delta, där fokuserar man på att barnen ska få en stämningsfull upplevelse – föräldrar är välkomna vid annat tillfälle. Me like brorsan g´s skola!
Lusse på dagis;
* tio-tolv utklädda barn mellan ett och två år gamla
* mammor & pappor & syskon (och i vissa fall även mormor/farmor/fastrar) till varje unge
* fröknar som försöker skapa stämning
* levande ljus på lagom höjd att fjutta eld på mammornas hår
* fotoblixtrar som lyser upp lokalen som värsta krigsskådeplats
* glitter som sticks
* någon som spiller saft över farmors klänning
* 2/3 av alla ungar grinar
* ALLA småsyskon ylar
* presenter som ska överlämnas med långa, tillhörande tacktal
* halvskum mysbelysning som gör att ingen ser något förutom sin egen unge
För mig är detta ett skräckscenario men det verkar som om alla andra tycker det är hur trevligt som helst.
LillStumpan var en av de få ungar som inte bröt ihop – hon stod rakryggad och sjöng sina sånger trots kaoset runt ikring och mammas & pappas alltmer ansträngda leenden.
Jösses.
Men nu är DET avklarat, nu väntar eftermiddagens övning med i brorsan b´s skola. Tack & lov har brorsan g´s skola inget där föräldrar förväntas delta, där fokuserar man på att barnen ska få en stämningsfull upplevelse – föräldrar är välkomna vid annat tillfälle. Me like brorsan g´s skola!
Etiketter: barnen, LillStumpan, vardag
posted by Runt 40 at 13:46
4 Comments:
För mig gick lussefirandet bra ända tills fikat efteråt. Då lyckas alla köa till mackorna och saften innan mig och sätta sig och samtala vid borden. När lillpluttan, lillebror och jag letar platser hamnar vi vid det överblivna bordet vid den lilla soffan där bara vi tre får plats.
Senare dyker en fröken upp och säger: "Där sitter ni och myser."
Att jag sen inte kunde få upp locket på min medhavda termos med kaffe gjorde inte fikat mysigare.
Men lillpluttan var söt fastän hon stod längst fram och såg oerhört blyg ut. Sjöng inte ett ord.
Men visst är det vansinnigt med sådana där evenemang?!
Vi hade luciafirande på killarna skola imorse. Åt lussekatter och stod lääänge i kö för att få kaffe. Det var faktiskt trevligt. Annars brukar jag känna mig ganska bortkommen och mest stå med ett fastklistrat leende någonstans. Oftast i ett hörn.
På eftermiddagen var det dags för lucia på dagis. Samma här, 2/3 av barnen började panikskrika medan alla släktingar fotograferade som galningar. Vi hade självklart glömt kameran.
Men Alessia grät inte. Hon satt i lucialinne och glitter i håret bredvid fröken. Med en väldigt, väldigt allvarlig min...
Sen var det dags för fika igen. Med ännu fler lussekatter.
Alla som går på mer än ett lussefirande borde få bragdmedalj!
Skicka en kommentar
<< Home