regler & struktur

Allting har verkligen, VERKLIGEN, blivit mycket enklare nu när vi fått ett verktyg för hur vi ska hjälpa G att klara vardagen. Regler och struktur, det är hans melodi.

Måste erkänna att även för oss andra är det ofta ganska bra att veta vad som gäller; spontanitet leder ofta till förvirring och missförstånd – något som inte är helt välkommet i vår vardagsröra.

Men livet kompliceras också av att smidighet & flexibilitet inte får något utrymme. Har man en regel som säger att ”man får inte gå in i lägenheten med ytterskor på”, då blir det knepigt om någon i sista sekund måste rusa in för att hämta en kvarglömd mobil på köksbordet. Man kan ju förståss anpassa regeln ”man får bara gå in med torra, rena skor”, men vem avgör vad som är torrt och rent? Eller ”mamma får gå in med skor men inte någon annan” – ska JAG springa in efter alla hans kvarglömda grejer?

Vi har dessutom regeln att ”man måste knyta och knyta upp skorna när man tar på respektive av dem”, detta uppkommet efter att oräkneligt antal skor trampats sönder efter bara någon månad. Jaha – då ska stackaren alltså knyta upp sina skor, rusa in och hämta mobilen, knyta skorna och sen hoppas att resten av familjen inte gått i toppspinn eller missat bussen.

Den lösningsorienterade personen kanske tänker att ”skippa alla regler runt skorna, vad spelar lite grus på golvet för roll?”. Hmm – då har vi vinterkängor i soffan och gympadojjor i sängen. Det här med att ”det borde han ju begripa själv” finns liksom inte…

Det är så klart inte bara runt skor vi har regler, utan runt allt. ALLT. Kläder (byt t-shirt och underkläder varje dag, jeans varannan – men vad händer om man snubblat i lera, då måste man ju byta brallor även om man tog rena imorse), morgonrutiner (upp, kissa & tvätta av sig, klä på sig… - men vad händer om toan är upptagen, avstannar allt då?), läxläsning, äta middag, lek och pyssel, TV, dator, sänggående – rubbet.

Vi som ska styra det här skeppet har det inte alltid så lätt:

* Det som är en rimlig regel i ett läge kan bli fullständigt absurt i ett annat.
* Maken & jag lyckas inte alltid uppdatera varandra i nya regler som tvingats fram ur någon situation – G kommer i kläm för ”pappa sa att…”.
* Maken & jag glömmer bort en regel vi kommit fram till; G glömmer nästan aldrig eftersom för honom är det här ankare i tillvaron.
* Maken & jag känner oss som fångvaktare, blir lite crazy och bryter en regel med resultatet att G´s värld vänds upp & ner.

I den här situationen stretar vi oss fram, men då ska man alltså komma ihåg att vår vardag alltså blivit väsentligt förenklad av att få den här ordningen. Föreställ er hur det var innan…