snäll

Tänkte (inspirerad av en artikelserie i Svenska Dagbladet) skriva något om snällhet, men sen räckte lixom inte tid och ork till.

Hur som helst så tycker jag att snällhet är en underskattad egenskap.

Den som är snäll uppfattas ofta som fånig, naiv eller allmänt utnyttjbar, men snällhet kan vara en positiv kvalitet. Det går att komma långt och må bra samtidigt som man är snäll!

Jag försöker så gott jag kan att vara snäll mot andra på det där braiga sättet. Jag räcker ut en hand när någon snubblar, jag uttalar en ärligt menad komplimang istället för att låta den vara kvar på tungan, jag springer efter med den tappade vanten (men hallå - jag är inget helgon, lika ofta morrar & sticks jag).

Ibland är det någon som är snäll mot mig och då skiner solen! Idag kom en kompis förbi med en liten, elegant förpackad chokladbit! Choklad till mig idag - helt utan anledning!

Jag jobbar också hårt på att vara snäll mot mig själv, att tänka generösa tankar istället för dömande pekpinnar. För min del sitter det långt inne, men jag ger mig inte.