haveri

Trodde jag skulle få hjärnblödning när plötsligt datorn – min kära lilla laptop – slutade funka. Vad i HELVETE var felet?? En så´n där liten ful varning blixtrade förbi; ett allvarligt fel har uppstått… och sen bara tvärdog den. Försökte starta om och det blev rundgång, den försökte (min tappra lilla burk!) men klarade inte utan försökte om och om och om igen. Rundgång. Efter mycket mickel och viss telefonassistens från en kompis så kan jag med största säkerhet konstatera att det är nätverkskortet som packat ihop. Har serviceavtal på den, så nu får jag lämna in den och sen bara hoppas att väntan inte blir alltför lång.

Jag litar inte ett ögonblick på att de inte rör något annat när de fixar runt, så nu har jag suttit två kvällar i rad och gjort backup på alla mina bilder och dokument. Hur kul är det då jag ju faktiskt sitter framför en dator mer eller mindre hela arbetsdagen också? Ögonen går i kors nu! Ang backup; visst – det bör man göra löpande och bla-bla-bla och det gör jag faktiskt, men det blir ett par månader mellan varven och det händer ju en del…

Jag har också försökt att rädda mina favoritbokmärken på nätet, mina kontakter och alla mail och liknande. Sen undrar jag ju hur det är med sån´t jag dragit ner från nätet och sån´t jag installerat allt eftersom; kamera-programmet, MP3-programmet osv – kan jag backa det och sen bara lägga tillbaks det eller kommer jag vara tvungen att leta rätt på alla gamla installationsskivor? Suck.

Mitt i alltihop känner jag mig rätt nöjd att jag inte tappat modet totalt. Jag har faktiskt varken grinat eller surat utan mer tagit det hela med jämnmod (förutom det första, korta ögonblicket då). Världen har inte rasat – det är bara en pryl som gått sönder. För mig är det här ett jättekliv!!