läget på jobbet

Omorganisationen här på stora företaget där jag jobbar förde med sig två saker; ett antal människor förlorade jobbet och alla vi andra flyttades in i nya organisationer och också i nya lokaler.

Jag är evigt tacksam att jag hör till dem som fick behålla mitt jobb, jag fick inte sparken. Behövs ingen utläggning om det, jag är bara glad.

Omorganisationen ställer fortfarande till kaos, trots att den spikades för nästan ett halvår sedan. Fortfarande är det oklart vem som ansvarar för vad, hos vem befogenhet & mandat vilar och vem som ska hängas när saker går åt pipan. För åt pipan går det – massvis faller mellan stolarna eller räddas i allra-allra sista sekund. Det hela känns hur flummigt som helst; outtalade förväntningar och krav kommer från ett håll och ska uppfyllas på ett annat håll, till stor del utan ledning. Asjobbigt.

Lokalflytten är en långdragen historia, ett skämt som ingen ens orkar skratta åt. Jag hade turen att få mitt nya rum rätt tidigt i kedjan, så även om jag bytte ett ljust och luftigt rum mot en oventilerad kupé (nåja, riktigt så illa är det inte, det är bara luftkonditioneringen som är lite svajig i den här delen av huset) är jag nöjd. Jag sitter centralt, har plats för ett litet sammanträdesbord och ett fönster går att öppna. Något som visade sig bli en glad bonus har varit mina nya grannar; folk jag förut bara sett i matsalen sitter nu vägg i vägg med mig och var visat sig vara jättetrevliga! De jobbar med andra saker men inom samma område, så det finns massor av inspiration & idéer att hämta. Jag slutar aldrig att förvånas över att det finns så många intressanta personligheter på den här totalt oglamorösa arbetsplatsen!

Så i slutänden får jag nog säja att jag är en vinnare i den här röran!