avhopp

Tycker det är bedrövligt när folk tvingas välja bort en viktig tårtbit ur sitt liv på grund av tjafs och oproffsigt uppträdande. När vissa tar sig friheten att agera så illa så att en kollega eller kamrat tvingas kliva undan, inte för att den gjort fel utan för att den inte står ut.

Två exempel:

Kollegan slutar på jobbet, inte för att han blev uppsagd utan för att han behandlats så dåligt under hela processen runt uppsägningarna och omorganisationen. Förstår ni hur illa det varit? När man hellre reser sig och går trots att man gillar både sina arbetskompisar och arbetsuppgifter. Bara att ta företagets namn i mun kommer att smaka galla för honom många år framöver…

… och vidare…

Idrottsklubben där jag är tränar är i ständigt kiv med organisationen ovanför, den svenska styrelsen alltså. Detta har regelbundet lett till avhopp och nu i veckan sade ytterligare en väldigt aktiv kamrat upp all kontakt med klubben framöver, både som tränande, tränare och styrelsemedlem. Noga ska man notera att det var Svenska Styrelsens sätt att agera som fick topplocket att gå (inte vår lokala klubb alltså); småtjafs genom åren som till slut fyllde bägaren… Vi i lokala klubben har full förståelse för vår kompis handlande, men konsekvensen är jättetrist; vi mister en toppenkille och han tappar något som jag vet gett honom stor glädje i många år.

Botten, eller hur?

Samtidigt är jag imponerad av att folk inte tar vilken skit som helst; att de reser sig, slår näven i bordet och går. Jag är inte helt säker på att jag själv har råg i ryggen på det viset…