resmål

Hur firar man då sin 40årsdag? Själva dagen alltså?

Jag blir mitt urtristaste jag och tänker genast på ett antal EJ AKTUELLA alternativ:

* Jag vill inte ha fest. Är osäker på vilka jag skulle bjuda, är osäker på om de jag bjudit skulle komma, fasar för att det skulle bli stelt & trist eller jobbigt på annat vis. Varför utsätta sig för något sådant?
* Jag vill inte att dagen ska gå spårlöst förbi, hallå – det är ju faktiskt en mil-stolpe. Middag vid köksbordet med en extra stor blombukett känns som ett tröstpris.
* Jag vill inte gå på resturang, känns som hemma-alternativet i uppgraderad form.

Så kanske då att jag faktiskt skulle vilja åka någonstans, men vart?
Vart åker man med två mellanstadiebarn, en LillStumpa, make och sig själv. Massa icke-alternativ igen:

* Inte någonstans där sonen blir överstimulerad och får tokspinn.
* Inte någonstans där LillStumpan måste hållas hårt hela tiden för att inte hamna under en buss eller försvinna i en folkmassa.
* Inte någonstans där man förleds att tro att man ska få slappa vid en pool men istället hamnar som badvakt på 18-timmarspass.
* Ingenstans där det är monsun eller annat ruskväder i oktober.

Vad blir kvar? Det tål att tänka på.

Lustigt; för 20 år sedan hade jag kunnat sätta fingret vart som helst på kartan och tycka att det var ett spännande resmål. Idag är jag rädd för folkmassor, terrorism, jordbävningar, besvikelser.