rensar vidare *kärt ämne - favorit i repris*

Har hört en teori om att alla ens värderingar formas under barndomen och att för att förändra en värdering behöver man vara med om något omvälvande, typ en nära-döden-upplevelse eller att allt man äger och har brinner upp.

Jaha – det skulle alltså innebära att oket av Luther, skam och skuld kommer att tynga mina axlar tills *gud förbjude* något fasansfullt händer.

Jag går inte med på det, jag tror VISST man kan ändra sig av andra skäl. Men vissa saker sitter ju djupt, djupt och dem är det inte lätt att komma åt. Först gäller det ju att få insikt om dem, formulera dem, något som inte är det lättaste. Sen gäller det att utvärdera värderingen, är det här något jag ställer upp på? eller är det här något jag vill och måste ta itu med?

Sen är det bara att börja jobba och det är där jag är.

En viktig komponent i arbetet tror jag (med risk för att vara tjatig) är att fysiskt rensa bort saker som hör samman med det man vill rensa bort. Hur ska man någonsin kunna bli något annat än pappas ledsna flicka om pappas tavlor hänger på väggarna och om pappas böcker står i hyllan?

Så jag rensar och rensar och rensar. Vi har rensat källaren hur många gånger som helst men fortfarande finns det massor att göra sig av med; vad har drivit oss till att spara trasiga påskägg? Varför har vi låtit den trasiga dammsugaren stå där? Och den fula TV-bänken som var ful redan när vi ställde ner den?

Inifrån hör jag den lilla rösten som vrålar att påskäggen kan lagas och användas igen, dammsugaren kan också lagas och användas om vi får ett landställe någon gång och TV-bänken är det minsann inget fel på. MEN JAG VILL INTE HA SKITEN!! Jag får ont i magen av allt trasigt och fult som tornar upp sig i källaren när jag går ner för att lägga undan skridskorna för säsongen.

Antingen klarar vi oss utan påskägg eller så köper vi nya! När vi får tag på landställe så kommer det ordna sig med dammsugare dit eller så får vi väl sopa med borste och TV-bänken – hoppas att någon hittar den i grovsopen och blir glad!

Att rensa tar tid. Vissa saker måste mogna innan man inser hur de stör. Visst inser jag också att ibland ryker något som jag sen kommer sakna, men den smällen får jag ta.

I helgen har jag fått upp hyllor i källaren och där ligger nu skridskor, extrafiltar, julsaker, leksaker och diverse andra bra saker lättåtkomligt.

Den luftighet som finns i källaren smittar av sig på mitt sinne, det går lättare att andas!