ansvar och bojor
Är jävligt trött på ansvar.
Ansvar på jobbet: massa konstiga bollar som landar hos mig. Nu är det ju förvisso mitt jobb att fånga bollar, hålla rätt på dem, bolla vidare och se till att de rullar i mål men just nu undrar jag om inte folk utnyttjar mig ibland.
Ansvar för barnen: att de läser läxor, borstar tänderna, kommer i säng, har något så när rena kläder osv osv.
Ansvar för hemmet: rena kläder, inte alltför mycket grus & damm, mat på bordet och hyggligt fylld kyl.
Ansvar för alla lösa små trådar: Födelsedagskort & presenter, tandläkartider, trasiga glasögon, anmälningar och avbokningar, installera virusskydd på datorn, byta glödlampa i badrummet…
Jag blir TOKIG på alla bojor.
Jag vill vara ansvarslös; röka och dricka utan att oroa mig för cancer och skrumplever. Falla för förälskelser och ta tåget till Rom. Färga håret morotsrött och säga upp mig från jobbet. Lägga alla pengar på en snygg väska och leva på makaroner. Flytta till Östersund eller New York och verkligen tro att allt löser sig.
Ska det vara så här tills jag dör? Eller är jag död?
Ansvar på jobbet: massa konstiga bollar som landar hos mig. Nu är det ju förvisso mitt jobb att fånga bollar, hålla rätt på dem, bolla vidare och se till att de rullar i mål men just nu undrar jag om inte folk utnyttjar mig ibland.
Ansvar för barnen: att de läser läxor, borstar tänderna, kommer i säng, har något så när rena kläder osv osv.
Ansvar för hemmet: rena kläder, inte alltför mycket grus & damm, mat på bordet och hyggligt fylld kyl.
Ansvar för alla lösa små trådar: Födelsedagskort & presenter, tandläkartider, trasiga glasögon, anmälningar och avbokningar, installera virusskydd på datorn, byta glödlampa i badrummet…
Jag blir TOKIG på alla bojor.
Jag vill vara ansvarslös; röka och dricka utan att oroa mig för cancer och skrumplever. Falla för förälskelser och ta tåget till Rom. Färga håret morotsrött och säga upp mig från jobbet. Lägga alla pengar på en snygg väska och leva på makaroner. Flytta till Östersund eller New York och verkligen tro att allt löser sig.
Ska det vara så här tills jag dör? Eller är jag död?
Etiketter: bara jag
posted by Runt 40 at 12:18
4 Comments:
Jag gick på friår igår. Där löstes en boja. Känns helkonstigt.
Vad jag känner igen mig! Maken tycker att jag ju bara behöver säga till så gör HAN sakerna, han förstår inte att det är just att komma ihåg att de ska göras och se till att de blivit gjorda som är det jobbiga, inte att faktiskt GÖRA dem. Visst skulle jag också bara vilja strunta i allt ibland, men jag försöker att inbilla mig att det är bättre att njuta av det jag har nu och att det blir min tid så småningom (fast när??).
Men det måste ju vara något fel i systemet när så många känner så här?? Vad är det för liv vi lever?
Havsfrun; så trevligt med en ny bekantskap, välkommen! Och GRATTIS till ditt år!
Du lever!
Din tid kommer när du tar den.
Skicka en kommentar
<< Home