hjältar

Det är inte elitidrottarna jag beundrar mest utan vardags-motionärerna.

Tanter som tar sig ut på en ordentlig promenad varje dag. Trötta morsor som kör sina Friskis-pass varje vecka trots att soffan är SÅ lockande. Kontorsnissar som cyklar till jobbet även i ruskväder. Dagis-fröknar som tar ut barnen inte bara i solsken utan även då regnet vräker ner. Alla som tar trapporna istället för hissen. Ungar som väljer att lira lite boll på gården istället för att glo på samma video-rulle än en gång. Alla som vågar prova ett spinningpass trots att de inte suttit på en cykel på tjugo år. Tjockisar som vågar sig in på gymmet. Envisa jäklar som inte ger sig trots att de aldrig kommer få någon guldmedalj.

Snacka om idrottshjältar!

Såg en sån här hjälte imorse när jag var på väg till jobbet; iklädd justa gympadojor, bekväma kläder och liten keps tuffade tanten fram längs stigen i parken. Som värsta dåren ropade jag till henne när vi möttes:
- Vad duktig du är!
...och då skrattade hon och flåsade:
- TACK!!

Det är ett av mina mål, att bli en så´n tuffe-tuffe-tant!